Nordkalk

Kalkstensbaserade produkter för industri, lantbruk och miljö.

Frågor och svar om Nordkalk på Gotland

Här hittar du frågor och svar om
Nordkalk, Klinthagen och Storugns samt Bungetäkten:
  • Transportbandet
  • Buller, vibrationer och damm
  • Miljökonsekvensbeskrivningen, MKB
  • Flora och fauna
  • Kulturmiljö
  • Efter brytningen
Du kan skicka oss mera frågor!

NORDKALK

  1. Varför vill Nordkalk vara på Gotland?
    Därför att vi gör nytta. Det är bra för Gotland och alla som bor där, att det finns företag som vill satsa på att utveckla öns naturtillgångar på ett ansvarsfullt sätt – som Nordkalk.
  2. Men bryter ni inte kalk enbart för att tjäna pengar?
    Jo, självklart måste vi tjäna pengar, annars går verksamheten inte ihop. Så drivs alla företag och så kan man få kapital att arbeta för människors och samhällets bästa. Det är just samhället som är den stora vinnaren i kalkbrytningen på Gotland. Nordkalk ger trygg sysselsättning åt många familjer på ön och varje år levererar anställda och företaget in skattepengar till samhällets service.
  3. Varför måste ni arbeta på så lång sikt som 25 år?
    Nordkalk har under många år investerat mångmiljonbelopp i funktionella och säkra anläggningar. Då måste det också finnas möjligheter att utnyttja dessa på ett vettigt sätt under lång tid. All industri arbetar på det sättet. Funnes det inte malm skulle gruvindustrin sluta investera och läggas ned. Funnes det inte skog skulle skogsindustrin sluta att ge goda exportinkomster. Funnes det inte jordbruksmark skulle bönderna försvinna och det skulle bli ont om mat på borden. Och i slutändan skulle vi få en förskräcklig arbetslöshet i Sverige.

Klinthagen

  1. När tar brytningen i Klinthagen slut?
    Det är beräknat att kalken som kan brytas räcker till 2012. Då måste vi vara klara att öppna en ny täkt för att kunna fortsätta verksamheten.
  2. Vad kommer att hända med Klinthagen när kalken tar slut?
    Precis som för det gamla brottet i Storugns har det upprättats en återställningsplan även för Klinthagen för att så långt det över huvud taget är möjligt utplåna spåren efter brytningen. Storugnsbrottet ställs nu successivt om för andra ändamål. Redan reser sig ett antal vackra vindkraftverk mot skyn. Det kan bli ytterligare vindsnurror om fler vill investera i framtidens energiproduktion. Motorsportbanan Gotland Ring är ett annat projekt som snart är fullbordat. Andra delar skall planteras eller vattenfyllas. Fler idéer finns… och Nordkalk är som alltid öppet för seriösa förslag.
  3. Vilka krav har myndigheterna och hur ser tidsplanen ut?
    Återställningsplanen finns hos länsstyrelsen för den som vill läsa den. Ett par miljoner har avsatts för återställningen och det är länsstyrelsen som bestämmer exakt hur mycket pengar som skall deponeras för ändamålet.

Storugns

  1. Kommer det att damma mindre i Storugns när brytningen flyttas till Bunge?
    Ja! Det är ofrånkomligt att krossningen av kalken ger upphov till en del damm. Ambitionen är alltid att det skall damma så lite som möjligt. Hursomhelst kommer det att bli mindre buller i tätorten om brytningen kan ske i Bunge.

BUNGETÄKTEN

Transportbandet

  1. Kan man kapsla in bandet för att minska bullret?
    Bullret från transportbandet är lågt. Det går att genom punktinsatser reducera ljudet ytterligare om behovet uppkommer.
  2. Hur mycket av transportbandet kommer man att se?
    Inte särskilt mycket. Planen är att till största delen dra transportbandet över mark där det saknas bebyggelse.
  3. Hur stor plats tar transportbandet?
    Den maximala bredd som behövs för bandet är högst 30 meter inklusive den serviceväg som löper parallellt.
  4. Kommer transportbandet att vara störande för djurlivet?
    Troligtvis är störningen försumbar. Ingenstans kommer transportbandet att vara en barriär för djur som vill röra sig fritt.
  5. Blir det några omlastningsstationer?
    Ja, på ett par ställen måste det finnas omlastningsstationer, som inte tar särskilt stor plats.
  6. Går det att passera transportbandet för promenerande?
    Tveklöst ja. Men om det behövs kommer vi att bygga övergångar för gående.
  7. Hur kommer landskapsbilden att påverkas?
    Inte speciellt mycket, närmast obetydligt vid en jämförelse med andra industrianläggningar och de ingrepp som görs i miljön för infrastruktur.

Buller, vibrationer och damm

  1. Kommer man att märka och höra mycket av sprängningarna?
    Inte mer än tidigare, snarare mindre eftersom täkten ligger längre ifrån bebyggelse. Nordkalk kommer även fortsättningsvis att spränga vid bestämda klockslag.
  2. Hur ofta sker sprängningar och när?
    Ca tre gånger per vecka.
  3. Finns det någon risk för kringliggande fastigheter?
    Absolut inte.
  4. Kommer det nya brottet att orsaka mer damm än dagens verksamhet?
    Nej, snarare tvärtom. Bungetäkten kommer att märkas mindre och att damma mindre.
  5. Kommer det att bli några luftföroreningar?
    Inga andra än de som sprids av arbetsmaskinerna och servicebilar samt damm från brytningen.

Miljökonsekvensbeskrivningen, MKB

  1. Vilka miljö- och hälsoeffekter utreds i Miljökonsekvensbeskrivningen?
    Alla som lagen föreskriver. Utredningen sker bl a i samarbete med länsstyrelsen, vid samrådsmöten och tillsammans med ett flertal fristående konsulter.
  2. Vem skall godkänna MKBn?
    Det gör Miljödomstolen.
  3. Vem får läsa MKBn?
    Alla som är intresserade av frågan. MKBn är en offentlig handling.
  4. Vilka skyddsåtgärder skall vidtagas?
    Även vid Bungetäkten bygger vi upp vi sedvanliga skyddsanordningar så att anställda och allmänheten inte skall kunna komma till skada.

Flora och fauna

  1. Hur kommer brytningen att påverka kringliggande Natura 2000-områden?
    Inte alls egentligen. Vi får inte tillstånd om brytningen skulle inkräkta skadligt på något av områdena.
  2. Vad får man göra och vad får man inte göra?
    Det är tillåtet och t o m önskvärt för svensk nationalekonomi att nyttja de naturtillgångar som finns i landet. Hur det skall gå till är reglerat i mycket omfattande lagstiftning, bl a Miljöbalken och Minerallagen.
  3. Hur kommer växtbiotoperna att påverkas?
    I själva brottet blir det naturligtvis svårt för det unika växtliv som finns på norra Gotland. Men det finns gott om samma slags eller likartade naturområden runtomkring där växtlivet blir helt opåverkat.
  4. Hur kommer djurbiotoperna att påverkas?
    Samma sak här. I själva brottet är det ofrånkomligt att djurlivet får maka åt sig en aning. Men det finns ingen anledning till oro eftersom naturen har en fenomenal förmåga att anpassa sig till nya förhållanden, som kan vara betydligt svårare än dem kalkbrytning åstadkommer.
  5. Det finns örn på norra Gotland. Kommer den att störas?
    Det har vi ingen anledning att tro. Vi räknar med att örnarna kommer att fortsätta trivas på norra Gotland.

Kulturmiljö

  1. Hur kommer landskapsbilden att påverkas?
    Själva brottet blir naturligtvis ett ingrepp i landskapsbilden som vid all gruvverksamhet, det är ofrånkomligt. I övrigt är det meningen att verksamheten skall utformas så att den märks så lite som möjligt.
  2. Finns det särskilt värdefulla och skyddsvärda ängs- och betesmarker?
    Ja, det gör det och det har vi tagit vederbörlig för att inte säga stor hänsyn till vid planeringen av Bungetäkten. Även i det arbetet har vi haft utomstående, oberoende experter till hjälp.
  3. Vilka fornlämningar hotas av brytning i Bungetäkten?
    Inga. Påträffas fornlämningar som tidigare inte varit kända tillkallas berörd myndighet och en handlingsplan utarbetas.
  4. Hur påverkas turismen och det rörliga friluftslivet?
    Obetydligt. Gotland är ett stort och omtyckt turistmål, men just där Bungetäkten planeras är naturturismen oss veterligt inte särskilt omfattande. I framtiden kan brottet tvärtom dra till sig turister vilket påverkar bygden positivt.

Efter brytningen

  1. Finns det en plan för återställning efter Bungetäkten?
    Förslag ingår i MKBn. Nordkalk har redan diskuterat hur mycket pengar som skall avsättas och har även många bra idéer men välkomnar självklart andra seriösa förslag.
  2. Om Nordkalk efter 25 år skulle vilja utöka täkten, blir det en ny process då?
    Ja, självklart blir det en helt ny process om utökad brytning kommer på tal. Den blir i så fall minst lika omfattande som dagens undersökningsarbete kompletterad med erfarenheter från 25 års brytning.

© Nordkalk.com | Sitemap | Legal Notice | Privacy Statement | member of the Rettig Group